Det fina gamla lastbilsföretaget Scania ska till börsen igen i ny kostym vid namn Traton. Scania har ägts av VW gruppen sedan 2014. Tanken var att samordna utvecklingen med det befintliga märket i koncernen, MAN. Detta lyckades dock inte fullt ut då man fick problem med konkurrensmyndigheterna och man har därefter helt fusionerat bolagen och ämnar nu åter börsnotera lastbilsrörelsen igen. För att fatta oss kort har vi tittat på detta erbjudande för fondernas räkning och tycker att ett pris runt 30 EUR, i mitten av det angivna prisintervallet, känns attraktivt och funderar därmed på att teckna oss för fondernas räkning.

Boverket prognostiserar att bostadsbyggandet faller under både 2019 och 2020 efter topparna i byggstarter 2017. Bostadsbyggare som Peab, Skanska och JM tog lite stryk i veckan efter dessa uppgifter. I fonderna har vi mest ägande i Peab men oroas inte nämnvärt kring dessa uppgifter då vi dels menar att Peab har en stor diversifiering i sin verksamhet, dels tror vi att det på sikt finns en underliggande efterfrågan av bostäder i Sverige.

Glädjande nog noterar vi att AstraZeneca, som är ett stort innehav för oss, har avancerat i veckan. Bolaget fick ett europeiskt godkännande av Lynparza mot äggstockscancer och bidrog därmed fint till veckans utveckling.

Halvledareleverantörer har efter Broadcoms vinstvarning, som vi skrev om förra veckan, haft en svängig utveckling. Under måndagen vinstvarnade även tyska Siltronic, som vi också äger, med samma hänvisning till Huawei som Broadcom. Halvledarebolag fortsatte därmed ned för att sedan vända upp kraftigt under onsdagen, varför fallet trots allt blev hanterbart.

Även denna vecka utmärker sig en av våra alternativa investeringar, Vivint Solar, med en uppgång på 10 % efter uppgraderingar av flera mäklarhus.

Makro

Denna kortvecka som avslutas med midsommarafton har hittills varit avvaktande i sin helhet, efter vändningen under föregående vecka. Inledningen av veckan var svag men det som framförallt fick marknaden att återhämta sig var europeiska centralbanken (ECB) och dess ordförande Mario Draghi som under tisdagen i ett tal tydliggjorde bankens vilja till ytterligare ekonomiska stimulanser. Han säger helt tydligt att ”Om europaområdets utsikter inte förbättras behövs mer stimulanser”. Han menar vidare att räntesänkningar är en del av ECB:s verktygslåda och att kvantitativa lättnader (köp av obligationer) också är en möjlighet. Noterbart är ju i sammanhanget att ECB har en ränta på 0% för närvarande.

Marknadsräntorna föll på detta uttalande och aktiemarknaden steg i likhet med det resonemang som vi fört ett antal gånger under våren gällande amerikanska räntor. När räntor faller stiger aktier vanligtvis då investerare med ett visst krav på avkastning tvingas längre ut på riskskalan mot att exempelvis köpa aktier. Nämnvärt är att den 10-åriga svenska räntan föll under 0% efter uttalandet, vilket man ju kan tycka känns något dystert ur ett tillväxtperspektiv. Det finns alltså investerare som är villiga att köpa obligationer som löper i 10 år utan att få någon avkastning alls på pengarna. Dessa förväntar sig alltså ett ganska dystert scenario helt utan inflation de närmaste 10 åren. President Trump gick till attack på ECB:s uttalande då han anser att det är en politik som endast syftar till att försvaga Euron och därmed sätta europeiska företag i en konkurrensmässigt bättre situation än amerikanska. I detta avseende får man nog påstå att den amerikanska centralbanken (FED) utnyttjar samma arsenal av vapen.

Under onsdagskvällen inträffade veckans viktigaste händelse, räntebesked från FED. Banken valde att lämna sin styrränta oförändrad helt enligt förväntningarna, men de uttalanden banken gjorde kommer under de närmaste dagarna att vägas på guldvåg av marknadens bedömare. Den uppenbara frågan marknaden ställer sig är när en första räntesänkning kommer. Då det, som vi nämner ovan kring ECB:s uttalande, främst är ränteförväntningar som driver börsen just nu blir dessa centralbankshändelser mycket viktiga för den kortsiktiga börsutvecklingen. Läser man bara FED:s uttalanden kan man sluta sig till att en räntesänkning närmar sig och att det är den uteblivna inflationen som är orsaken. Banken ändrar dock inget i sin ränteprognos för i år men förväntar sig två räntesänkningar 2020. Skulle detta bli fallet kan man bara konstatera att det skulle göra marknaden, som förväntar sig minst en räntesänkning i år, besviken. Man ändrade dock vissa ord i sina uttalanden, främst är det tydligt att man är mer negativ kring inflationsförväntningarna då man säger att man noggrant ska övervaka utvecklingen. Tidigare hävdade man att man skulle vara ”patient” (tålmodig) rörande inflationsutvecklingen. Därmed kanske vi inte fick det tydliga tecken på en räntesänkning redan i juli, vilket delar av marknaden kanske hade hoppats på. Däremot blir bilden mer positiv om man studerar vad bankens ledamöter tror om den närmaste framtiden. En ledamot (James Bullard från Saint Louis) röstade för en räntesänkning redan nu. 7 av de 17 ledamöterna tror nu på 0,5% räntesänkning innan utgången av 2019. Går man tillbaka ett kvartal trodde ingen av ledamöterna på någon sänkning alls 2019 – 2021.Terminsmarknaden tror efter mötet på 100% sannolikhet för en räntesänkning i juli samt 0,75% total sänkning 2019. Marknadsräntorna föll och aktiemarknaden bibehöll den positiva tonen efter beskedet.

Räntemarknaden

Intensiv vecka här precis som väntat. Emissionerna står som spön i backen och inte blev det sämre av att vi återigen fick se överaskande mjuka centralbanker. Vi har nog i och med denna vecka passerat toppen av alla emissioner, men vi förväntar oss att det fortsätter något kommande två veckor för att sedan stänga för sommaren. Av det som emitterats och som sett intressant ut denna vecka så kan vi nämna Stillfront, som emitterade en 5-årig obligation på Stibor +475 punkter, samt SSAB som också emitterade en 5-årig obligation på Stibor +270 punkter.